Och den säkraste hjälmen är…

Vi börjar med att konstatera att en godkänd hjälm inte är samma sak överallt. I 47 av europas länder ska en hjälm vara godkänd enligt ECE R22.05 och då borde väl allt vara frid och fröjd? Bara att daska huvudet i backen och resa sig upp och åka vidare. Eller? Kanske ska man lita mer på konsumentorganisationen SNELL:s norm från USA eller deras basnorm DOT?

Först och främst måste man se testnormer som ett minimikrav. Sedan kan vissa hjälmar förstås klara den med råge och andra har till och med blivit underkända i uppföljande tester, i synnerhet om slagpunkterna inte är exakt de som normen föreskriver. Knappt godkänd eller godkänd med råge har samma godkännandeetikett. Även om islagspunkterna är aldrig så vetenskapligt uträknade kan man ju ha otur och slå i lite vid sidan om och oseriösa fabrikanter kan optimera hjälmarna för dessa i förväg kända punkter.

Den kanske mest omdiskuterade testen någonsin var när Sverker Olofsson i SVT-programmet Plus år 2009 lät testa tre hjälmar och de lyckades sätta den famösa rubriken ”dyr hjälm sämre än billig”. De tre hjälmarna som jämfördes var två billiga integralhjälmar, en från Lidl och den andra från Biltema. Den dyra hjälmen var en uppfällbar hjälm (systemhjälm) från Nolan med infällbart visir. Gissa vilken som blev sämst? Var ens testen seriös eller saknades bara kompetensen? Orsaken till den hätska diskussion som följde var om slagpunkten på Nolanhjälmen var exakt på den plats som normen stadgade. Annars görs ofta tester av varierande kvalitet där även subjektiva faktorer som passform vägs in.

När reaktionerna från personer som inte vet något om hjälmar blev av karaktären ”en sån där dyr värdelös hjälm eller en billig och bra rackare…” måste man ställa sig frågan om Sverker var medveten om att han jämförde äpplen med päron under sken av objektivitet. Så vi börjar från början.

Testnormer:

ECE R22.05 är den norm som gäller i Europa och för att få kallas ”godkänd” ska nysålda hjälmar klara normens minimikrav. En tidigare godkänd hjälm fortsätter att vara godkänd även om normen uppgraderas. Fabrikanten väljer exemplar och testinstitut och hjälmen märks med E samt en siffra som talar om godkännandelandet. Testar ett slag mot i förväg kända punkter och testar inte rotationsskydd. Här hittar du testnormen.

DOT är USA:s statliga krav och betraktas som den mildaste normen. Fabrikanten anger själv att hjälmen uppfyller kraven, någon extern kontroll  sker inte.

SNELL är en konsumentorganisation i USA som bland annat testar hjälmar. Anses vara den svåraste normen att klara då de även kräver upprepade slag inom normvärdet inom en area, inte specificerade punkter och SNELL väljer exemplar. Här hittar du SNELL:s hemsida.

SHARP är en myndighetsfinansierad säkerhetsklassning av hjälmar och visar på relativa skillnader mellan olika hjälmmodeller. Systemet rangordnar med stjärnor från en till fem, baseras på ECE-normen men med ytterligare testade punkter och de anger själva att de ligger cirka 30 procent över ECE-normens krav. Rangordningen har stundtals kritiserats då hjälmar har fått uppseendeväckande resultat.

ACU är en brittisk märkning för tävlingsbruk där ytterligare tester krävs.

Hjälmar med samma fabrikat och namn som säljs både i USA och Europa kan ha olika specifikationer, godkännanden och passform beroende på vilken marknad den säljs på.

Hjälmtyper:

Det finns tre olika hjälmtyper, öppna hjälmar (jethjälmar), öppningsbara hjälmar (systemhjälmar) samt integralhjälmar. De är inte jämförbara sinsemellan och testas på olika sätt. Begreppet ”öppningsbar integralhjälm” är missvisande och kan till och med sägas vara felaktigt och vissa hävdar är systemhjälmar ska jämföras med öppna hjälmar men med ett mer komfortabelt visir.

En öppen hjälm ger förstås inget skydd för ansiktet. Illa om man glider på backen och kan ge otäcka skador. Godkänns med ett ”J” innan referensnumret.

Integralhjälmen ger skydd för ansiktet och även bättre skydd från sidan. I tävlingssammanhang är den här hjälmtypen ett krav. Godkänns med ett ”P” innan referensnumret.

Öppningsbara hjälmar har hakpartiet uppfällbart (utom på Vozz som har nackpartiet uppfällbart). Hakpartiet låser mot hjälmen med en eller två hakar i plast eller metall. Godkänns med ettdera ”J”, ”P” eller ”J/P”. J är godkänd som en öppen hjälm, P som en integralhjälm där visiret ska vara stängt eller J/P där hjälmen klarar båda normerna och får köras med hakpartiet uppfällt men sådant ska man vara ytterst sparsam med om man tänker på säkerheten. Lossnar bogvisiret vid en marksyning kan det ställa till mycket elände och det kan det göra även om det från början var stängt. Hjälmtypen är den med högst vikt.

Hjälmar som ser ut som en integralhjälm eller har detaljer som ger sken av skydd för ansiktet märks”NP” för ”Not Protective” men kan även märkas med ”J”

Skalmaterial:

Förenklat finns det två men ändå med stora skillnader inom grupperna. Plast eller glasfiber. Det finns olika typer av plastmaterial och det finns olika typer av glasfiber som dessutom kan ha olika proportioner mellan bindmedel och glasfiber samt vara förstärkta med exempelvis Kevlar. Ofta används begrepper komposithjälmar och avser då en mix med förstärkningsmaterial. Därutöver finns kolfiberhjälmar som möjligen kan beskrivas som mer påkostade glasfiberhjälmar. Även inom kolfiber finns stora skillnader.

Plasthjälmarnas skal är mjukare eller annorlunda uttryckt mer flexibelt.

Glasfiberskalet är styvare.

Kolfiberskalet är styvare men också lättare än glasfiber.

Skalen kan byggas i skikt för att förbättra kraftfördelningen. Varje skikt har då olika egenskaper som samverkar. Även skalets jämnhet har betydelse, är skalmaterialet ojämnt fördelat försämras säkerheten.

Vikten:

En hjälm ska vara så lätt som möjligt utan att kompromissa med säkerheten. Enklaste vägen för fabrikanten är att göra skalet tunnare, då minskar vikten, men även kraftfördelningen blir sämre. Ett dyrare sätt är att använda mer avancerade material som avancerade glasfiberkombinationer eller kolfiber. Vikten anges som en normalvikt och stämmer sällan exakt med hjälmens verkliga vikt. Referensvikten anges ofta för storlek medium, endast de dyrare modellserierna vägs individuellt.

Även tyngdpunktens placering är av betydelse. Ju högre upp desto sämre ur både säkerhets- som komfortsynpunkt.

En skalle väger ungefär tio kilo och hjälmen bör inte väga mer än cirka 1 500 gram. De lättaste hjälmarna väger runt 1 100.

Passform:

Passformen och storleksvalet är extremt viktigt för säkerheten och de flesta kör troligen omkring i för stora hjälmar men det kan du läsa mer om här. Noterbart är att generell skallform skiljer sig beroende på etnisk grupp vilket fabrikanterna anpassar sig efter. Formen på en hjälm såld i USA behöver därför inte stämma överens med den som säljs i Europa.

Den stötupptagande inredningen:

Som stötupptagande material används frigolit eller med ett annat namn EPS (Expanderad polystyren). Frigoliten kan ha olika densitet, hårdhet, och därmed dämpa en kraft olika mycket. Mer påkostade hjälmar har olika densitet på frigoliten i olika delar av hjälmen eftersom vi inte tål slag mot skallen lika bra från alla riktningar.

Komfortinredningen:

Det material som används närmast huden. Det är någon form av textil med ett laminerat lager av skumgummi på baksidan. Här används både kylande tyger som temperaturreglerande CoolMax till billiga flossade material. Utöver att det är viktigt att skallen inte blir för varm handlar det just om komfort. Billigare hjälmar har oftare tjockare komfortinredning vilket kan ”lura” köparen eftersom det känns bekvämt. Efter en kortare tids användning trycks dock skumgummit ihop och hjälmen känns för stor, något som den dock var redan från början.

Ventilation:

Finns från dåligt fungerande till avancerade lösningar. Ventiler på hakan, pannan och hjässan för insläpp och oftast någon form av utsläpp i hjälmens bakdel. Från insläppen går någon form av kanaler över hjässan och dessa kan vara olika effektiva. I princip kan man säga att ju dyrare hjälm desto mer effektiv ventilation. Fabrikanternas top-of-the-line modeller är oftast påtagligt bättre.

Även ventilationens förmåga att hålla visiret imfritt är väsentlig. Ofta finns någon form av ”defroster” som blåser luft upp på visirets insida och många hjälmar har pinlock-visir för att ytterligare minska risken för imbildning. I synnerhet om hjälmen sluter tätt mot halsen och självdraget är obefintligt är den här delen av ventilationen betydelsefull.

Grundprincip för skydd:

Hjälmens skal ska fördela kraften och frigoliten ska dämpa kraften så mjukt som möjligt. Här mäts kraften mot skallen Head Injury Criterion (HIC) och den kraften ska vara så låg som möjligt.

För att detta ska fungera på effektivt sätt måste frigoliten ligga an mot skalet och spalter, hålrum och allmänt dålig passform mellan lagren är till nackdel för säkerheten. Här kommer även såväl storleksval som formval in i bilden för hjälmen ska även sluta an mot skallbenet på ett så effektivt sätt som möjligt så att den kan samverka med kroppens kraftigaste ben skallbenet.

Ju fler skalstorlekar fabrikanten använder sig av desto säkrare blir varje enskild hjälmstorlek. De allra dyraste hjälmarna har fem olika skal och då behöver inte inredningen vara extra tjock och tung i de minsta storlekarna. Ju enklare och billigare hjälm desto färre skalstorlekar.

Som princip fördelas kraften bäst om hjälmen är så slät som möjligt och dessutom har så få skarvar och hål som möjligt. Ett uppfällbart hakparti kan lossna och kraft kan samla sig vid ett borrat hål för ventilationen. Stora öppna partier som täcks med nät för att förbättra ventilationen sänker säkerheten mycket. Du kan vara helt säker på att dessa partier inte ligger inom ECE-normens slagpunkter.

Titta på hjälmval bland tävlingsförare:

Vilka hjälmfabrikat ser du i tävlingssammanhang? Vilka hjälmkonstruktioner används? Fundera på varför.

Låsning av hakbandet:

Det finns två typer av låsningar, dubbla D-öglor eller snabblåsning. D-öglorna är det säkraste, blir alltid rätt justerad och är ett krav i professionella sammanhang som tävlingar. Snabblåsningen är bekväm men har i allmänhet någon form av förhållandevis klumpig mekanism som kan skada, alternativet är en tandad tunga som skjuts in hjälmen.

Hjälmen är färskvara:

Ju äldre hjälmen är desto sämre skydd ger den men hjälmar åldras olika snabbt beroende på framför allt skaltyp. Plast som inte tål UV-strålning särskilt bra åldras snabbare än glasfiber men även frigoliten åldras. Frigolit gillar inte svett eftersom det innehåller salt, en hjälm som inte rengörs åldras därför snabbare. Kletar du med olja och andra petroleumprodukter får du räkna med både sämre skydd och livslängd och därför ska du inte trycka in handskarna i hjälmen eller ställa hjälmen på tanklocket. Värme är inte heller populärt, försök hålla den i skuggan när du står vid fiket.

Du bör inte ha hjälmen under längre tid än fem år, för plasthjälmar till och med kortare tid. Efter det vet du inget om säkerhetsnivån.

I synnerhet på hjälmreor måste du vara klar över när hjälmen är tillverkad. Kolla dekor, när kom den, men dyrare hjälmar är ofta datummärkta. Köp inte gamla hjälmar!

Hjälmen är en engångsprodukt:

En hjälm som utsatts för en skada ska kasseras. Vid en kollision trycks skalet inåt och påverkar frigoliten från skalsidan. Plasthjälmar kan få närmast osynliga skador men buktar tillbaka medan glasfiberhjälmar ofta får en synlig krosskada. Oavsett om skadan syns eller inte är hjälmen förbrukad.

Undvik även att behandla hjälmen ovarsamt, en tappad hjälm är inte nödvändigtvis genast oanvändbar men det är din egen säkerhet du spelar med. Självklart beror det även på från vilken höjd och på vilket underlag.

Solvisir:

Inskjutbara solvisir är populära och har många fördelar men ur ren säkerhetssynpunkt för slagskydd är de en nackdel då frigoliten inte ligger an mot skalet där solskyddet fälls in i hjälmen. Därför förekommer de nästan inte alls på fabrikanternas top-of-the-line modeller. Vissa fabrikanter använder sig inte av konstruktionen då de anser att det kompromissar med deras säkerhetsfilosofi. Att solvisiren sällan täcker hela visiröppningen beror på att ju större yta solvisiret ska täcka desto längre måste spalten mellan frigoliten och skalet vara.

Ljudnivå:

Har inte primärt med säkerheten, slagskyddet, att göra men en bullrig hjälm är det som princip för att den inte sluter an vid öronen. Ettdera har hjälmen fel form för dig, den är för rund, eller så har fabrikanten inte tätat bra nog i hjälmens nederkant. Går inte att testa eftersom tystheten handlar om samspelet mellan hjälmen och dig även om man kan se hur väl fabrikanten konstruerat inredningen runt öronen.

Kompisens hjälm:

Självklart vill man ha råd inför valet av hjälm och de flesta frågar runt bland kompisar om vad de tycker. Nu har de flesta lyckligtvis inte behövt hjälmens skyddsegenskaper så det man får reda på är hur hjälmen komfortmässigt upplevs av denne. Läs på istället och det aktiva valet mellan säkerhet och praktiska funktioner som solvisir och öppningsbart frontparti måste tas av dig. Kompisen kanske vare sig gör samma prioriteringar eller har en exakt likadan skallform.

Köpa dyr hjälm begagnad?

Det finns en rad annonser om hjälmar på begagnatmarknaden. Köp dem inte! Du har ingen aning om vad de utsatts för, hur gammal den är och vilken skyddsnivå som kvarstår. Är det värt risken? Köp hellre en billigare ny hjälm om priset är det primära för ditt val.

Prisnivå:

Priset behöver inte spegla säkerheten men oftast finns ett samband. De dyrare hjälmarnas skal byggs i skikt vilket ses som en säkerhetshöjande faktor och tillverkas i glasfiber, båda dessa faktorer gör hjälmen dyrare. Jämför inom respektive hjälmtyp, du får betala extra för öppningsfunktionen utan att det höjer säkerheten, snarare tvärtom. Ställ dig frågan om öppningsfunktionen är värd en tusenlapp, för det är ungefär det som är prisskillnaden.

Om hjälmen är dyr eller inte kan bara du avgöra men säg hellre prisvärd. Skallen är det viktigaste att skydda och sparat har du inte gjort om du kunnat undvika skador med ett smartare val men några dubbla facit finns inte.

Alla lagligt sålda hjälmar är godkända men det betyder inte att de är lika bra men inte ens de dyraste hjälmarna kan garantera att du inte skadar dig.

Sammanvägning av faktorer:

Även om hjälmen teoretiskt är aldrig så bra så gäller att den ska passa dig för att testvärdena ska vara din verklighet. En för stor hjälm där du prioriterat komfort och praktiska funktioner ger sämre skydd än du kanske förväntar dig. Du måste prova och för det krävs att det finns en handlare som har ett brett utbud. Prova tills du når den storlek som är för liten, som inte bottnar på huvudet, storleken ovanför bör vara den du ska välja. Det betyder dock inte alltid att den passar just ditt huvud men det läser du om separat i en artikel om passform. Vill du kunna prova även nästa gång du köper en hjälm krävs att din lokala handlare får sälja hjälmen, inte bara vara ett provställe. Lyssna inte på försäljare som försöker övertyga dig om komforten, den kan han inte ha någon synpunkt på eftersom han inte har din skalle. Han kan påpeka materialvalen men inte passformen.

Slutsats:

Vilken hjälm som är säkrast går inte att fastställa med vetenskaplig säkerhet och olika exemplar av samma hjälm kan ha olika resultat på grund av tillverkningsavvikelser. Men du som köpare måste vara medveten om att tester är simuleringar av en verklighet och terräng och karta kan skilja sig åt. Om du kan tala om hur du kommer att krocka kan man ändå ge bättre sannolikhet för hur du klara dig, men vem kan säga det? Väljer du hjälmen i fel storlek eller form kommer ändå inte testresultaten att vara till hjälp. Men rimligen har fabrikanten satsat extra mycket på säkerhet när det gäller deras top-of-the-line hjälmar så det framstår som märkligt när, och om, dessa får sämre resultat än samma fabrikants budgetmodeller.

Här kan du läsa mer om den nya klassningen av kläder, PPE.

Bildval i artikeln:

Bilderna får ses som genrebilder och ska inte kopplas ihop mellan text och fabrikat. Varje fabrikant motiverar sina beslut om konstruktion, material och funktioner för att nå en bästa möjliga kombination i en viss prisnivå. Utgå från att varje hjälmfabrikant strävar efter bästa möjliga säkerhet men var inte naiv. Vi har valt bilder och videor för att de påvisar skillnader och filosofi, inte för att gynna enskilda fabrikat.

No Responses

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *